Klockan är snart 4.30 Sandra & jag har vakat natten, Älskade lille Q blir allt sämre   .

Det gör så ont i oss att se honom så här och vi är allt mer övertygade om att vi gjort rätt beslut. Om någon timme ska jag ringa vetten, jag ska se om vi kan få en veterinär hem till oss så Lille Q slipper åka iväg. Han avskyr veterinärställen och om det vore möjligt för honom att slippa åka in vore det bra.

Det har inte varit svårt att hålla sig vaken hela natten, självklart ställer man upp för sin käre familjemedlem.

Ellen och Daisy känner att allt inte är som det ska, Ellen har under natten lagt sig flera gånger bredvid Quno. Just nu sover han lite , men han har till och från varit vaken och gnytt lite. Han har inte rört sig alls och vid 2 tiden började han kännas svalare.

Jag gjorde iordning värmeflaska och vetevärmare och la det runt honom så att han skulle få det varmt och gott - han har alltid älskat värme.

Senast jag grät så här mycket var den 21/7-2008 då min älskade Totte for till hundhimlen.

Vi har bäddat en gästsäng på golvet i vardagsrummet, där har Sandra och jag varit med Quno så att han ska känna sig trygg.

Den där pigga livsgnistan finns inte längre i hans ögon, det är som att ålderdomen hann ikapp honom på bara några timmar...

Detta är baksidan med att ha djur, det gör så förbannat ont när dom inte mår bra och man tvingas ta svåra beslut.

  Quno med sina lurviga brudar Ellen och Daisy ( en gammal bild)   

"If you really love someone ..let them go..."

Det blev en liten vårprommis med Lilleman och Ellen & Daisy trots en rejäl förkylning, tog många bilder men mobilen dummar sig så jag kan bara  ladda upp en bild...

Vi plockade påskris på vår prommis och njöt av fågelkvittret och det milda vädret.

Här är Lilleman på en stor stubbe   

Blir en lugn söndag här, har dock en gammal hund här hemma som inte alls mår bra idag så han behöver pysslas om extra, just nu sover han lugnt här bredvid mig i soffan.

Imorgon blir det till att kontakta veterinären så får vi se vad som är fel på lillgubben.

En ledsen Farbror Q   .

Han har ont och haltar och går stelt idag och inte ens en korvbit botar krämporna.. då är han inte pigg.

Korv brukar annars få honom pigg och alert på en gång men denna gången funkade inte det, han låg kvar och grät  stackars liten.

Det märks så tydligt att han blivit gammal, han sover mest hela dagarna, men så fyller han ju snart 12 år.

Lilleman och jag var till Stadsbibblan idag, han fick så tagetes, tomat, luktört och smultron   

Väntar ännu på att solen ska kika fram bakom dom grå molnen, skulle behöva greja ute i trädgården här...

Hundarna älskar att vara med ute i trädgården..

Detta är vår farbror Q, snart 12 år gammal

Här är mammagrisen nr 1 Ellen - hon älskar att gräva i trädgården...

och mammagris nr 2 är Daisy.. hon HATAR blöt mark och gör allt hon kan för att slippa gå ut när det är blött.. och är en mästare på att hitta små torra fläckar..där sitter hon sen och tjurar

Fast just nu gör det inte så mycket att solen lyser med sin frånvaro, när man är kanonförkyld som jag så är det gott att bara mysa med hundarna inomhus    

Ellen och matte gosar

Lediga lördag - underbara lördag, sedan vi bytte schema har vi fått färre jobbhelger och det är härligt. Då får man mer tid till att umgås med barnen, hundarna och vännerna   

Lilleman fyller snart 8 och han har börjat skriva en önskelista, högst på önskelistan står Lego (såklart), har insett att jag har inga småbarn mer.. alla börjar vara stora.

Det går bättre för honom i skolan, han är smart och har lätt för att lära sig, men han har även ett hett temperament och är envis som synden .

Det fungerar bra med hans resurspersonal i skolan, dom passar bra ihop och han kan ta Lilleman på ett suveränt bra sätt. Så jag hoppas att han får stanna även nästa termin och jobba med min grabb som ser upp till honom och är så glad i honom med.

Jag får höra av mig till rektorn snart och se hur det blir till nästa termin, klasserna ska göras om helt och det blir en enda röra så jag önskar verkligen att Lilleman får behålla sin resurspersonal, sin trygghet.

Ibland undrar jag varför inget i livet går smidigt?

Varför man alltid ska behöva kämpa och slåss för självklara rättigheter?

Det vore så skönt om allt bara skulle flyta på smidigt och enkelt någon gång...

Man kan aldrig riktigt slappna av..utan den där oron gnager i en och man vet att man återigen ska få jobba hårt och kämpa för att det ska fortsätta få vara bra..

Måste ta itu med vårdbidrags ansökan också, har skrivit den men ej lämnat in den till FK, för jag vet vilka korsförhör och ifrågasättanden som kommer efter att ansökan lämnats in och all energi gick i vintras åt att få skolledningen att låta  Lilleman  få behålla sin resurs och jag var så glad när allt ordnade sig.

Antar att det är tur man är envis.. och har i grund och botten ett positivt tänk... och vill jag verkligen ha något... då kämpar jag och ger mig inte i första taget och när det gäller barnen så kämpar jag ännu mer.

Åter till lediga lördagen.. vad händer idag ?

Lilleman och jag ska ner till Stadsbiblioteket på Odlarlördag, han älskar ju att så växter och där ska dom få lära sig om växter och plantera mm - helt perfekt för min lilla trädgårdsmästare.

Sedan ska jag beskära träden här på tomten och fixa och greja ute, hoppas solen spricker fram där bland molnen för det vore härligt...

Blir det så varmt och soligt som dom lovat ska det grillas och njutas av livet på altanen 

Ps/ idag är det Världs autism dagen http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.autism.se%2Fcontent1.asp%3Fnodeid%3D59122&h=9eab1

Sömnig morgon.. otroligt sömnig   , nåja med hjälp av massor av kaffe kommer jag igång.

Händer idag då ?

Det är insamling av grovsopor denna imorgon så jag ska röja lite i förråden och säcka ihop skräp - blir gott att bli av med det   

Men först blir det träning, tar det direkt när jag lämnat Lilleman till skolan .

En kaffedejt är inplanerad med en go´väninna     , skönt att jobba korta kvällspasset, man hinner få lite mer gjort här hemma då. 

Har njutit av min lediga dag, ingen sol ingen värme idag.

Påbörjade vårstädningen av tomten , finns hur mycket som helst att göra. Det är bara den där brinnande inspirationen som saknas :)

Räknar ner till våren, längtar efter värmen och njuter av tanken att man snart återigen kan sitta ute på altanen och dricka morgonkaffe i solskenet